balansen och styrkan

En av hörnstenarna i all ridning är en god balans, både hos häst och ryttare. Ju bättre balans ryttaren har, desto mer obalanserade hästar klarar ryttaren av att rida. Ju mer obalanserad ryttare, desto mer balanserad häst krävs för att det inte ska bli pannkaka av alltihopa. En balanserad häst i det här perspektivet är då en häst som är både i psykisk och fysisk balans, det vill säga den är lugn, avslappnad och den kan bära den som sitter på utan att tappa takten, snubbla, rusa eller bli trög. En balanserad ryttare är en ryttare som kan hjälpa hästen att bli lugn, hitta takten, sitta stilla och inte störa hästen.
 
Att sitta stilla på hästryggen är bland det svåraste som finns. Det handlar om två individer som ska hitta varandra, kunna kommunicera och både leda och följa. Tidigare har jag ofta velat att hästen ska vara den som följer, att ryttaren alltid ska bestämma allt under ett ridpass. Men hur bra blir det egentligen? Vi ska inte bli en diktator för hästen. Vi ska vara en ledare som hästen är trygg med, och därmed måste vi kunna lita på att följa hästen ibland också! Ryttaren måste lära sig att läsa av vilka behov hästen har. När vi tycker att hästen konstrar och försöker sig på att "testa" så är det ju ofta för att vi inte lyssnade på det hästen sa innan! En god ledare lyssnar på sin häst och tvingar inte igenom saker. Ibland räcker det med att bara stanna, pausa och känna in. Vad vill hästen?Vill hästen gärna galoppera? Men så, låt den göra det en liten stund, meningen är ju att vi ska ha roligt tillsammans och har man kul så blir bandet mellan häst och människa starkare och då fungerar allt annat också bättre.
 
Men tillbaka till detta att sitta stilla. Någon klok sa att det finns inga problemhästar, bara problemryttare. För hästen kan en problemryttare vara en ryttare som inte kan hålla sin balans och sitta stilla. En del ryttare kan inte ens sitta stilla när hästen står stilla, precis som en häst kan tappa balansen bara av att vi sitter upp på den (kanske du varit med om, att hästen går iväg innan du ens kommit upp i sadeln? Den hästen var kanske inte ens i psykisk balans innan du satt upp…). Sen börjar vi skritta. Hur många är det som kan sitta stilla och skritta, hand upp? Då menar jag helt stilla – ingen tjatande skänkel, inga händer som far hit och dit, inget gungande fram och tillbaka. Sen börjar du trava. Oj, vad skumpigt det blev, händerna far, du tappar balansen i kurvan och hästen går över till grisepass. För att inte tala om galoppen, där varje kurva känns som att hästen ska välta.

Är det då så att vi ska sitta stilla som bildstoder på hästen? Den är fantastiska dressyrryttaren som ser ut som ett med hästen, är den helt stilla? Nej, det är den inte. Men den ryttaren har lärt sig balansera och ta upp rörelserna med sin kropp på ett sätt som inte syns och som gör att den upplevs som att den är stilla – både synligt och av hästen. Den har lärt sig att rida med osynliga hjälper på en känslig häst.
 
En viktig träning för en ryttare som vill kunna sitta mer balanserat och stilla på sin häst är att träna upp bålmuskulaturen. Som ryttare behöver vi framförallt träna upp stabilisatorerna, det vill säga de muskler som kan hålla oss still när hästen rör sig. Självklart är det bra att träna även mobilisatorer (som t ex sit ups) men vid själva ridningen har man lixom inte samma nytta av dem. Det är de djupa bålmusklerna vi ska komma åt.

På det temat kommer jag att lägga upp ett litet program som tar max fem minuter att genomföra (om du inte gör flera repetioner). Jag ska inte berätta allt än, men det kommer att innehålla omvända crunches, höftlyft och plankor! kommer snart under mina ryttarövningar.