Träning och balans

När jag undervisar häst och ryttare använder jag en utbildningstrappa baserat på utbildningsmål, som är baserat på min vision med Evas Ishästar.

Målet i min utbildning är framförallt att häst och ryttare ska må bra och ha roligt tillsammans. Utbildningstrappan börjar på marken med att finna förtroende och fortsätter vidare upp på hästryggen, där målet är en balanserad ryttare som rider på en häst som bär sig själv och som är lätt för hjälperna och samarbetsvillig. Detta är viktigt oavsett om du tänkt lunka runt i skogen eller rida på tävlingsbanan. Det ultimata målet för mig personligen är att kunna rida samlad ridning på hängande tygel. Vägen dit är dock både lång och krokig!
Nedan beskriver jag kort den filosofi som ligger till grund för hur jag jobbar med olika ekipage.

Balans 

Hästen är inte byggd för att bära en människa egentligen. För att hästen ska kunna bära en människa måste vi hjälpa den. Speciellt en islandshäst som ska bära en vuxen människa kan bli ganska instabil då vi sitter upp, även om den är så stark att den orkar bära oss. 

Många problem som vi upplever att vi har med våra hästar t ex trög, pigg, stel, osäker tölt etc kommer sig av att den har svårt med sin balans. Man kan jämföra det med att ta på en tung ryggsäck, för att vi ska orka bära och inte tappa balansen måste vi hitta vår nya tyngdpunkt. Det är på samma sätt för hästen. En islandshäst väger mellan 300-400 kg och den bär ca 60% av sin vikt på framdelen. När vi sitter upp blir det extra vikt som hästen måste balansera. Ju tyngre vi är, desto mer förskjuts tyngdpunkten och hästen kommer ur balans. För att den inte ska bli trött och utsliten i rygg och framdel, måste vi hjälpa den när vi rider så att den kan använda sin rygg rätt. Har vi själva dålig balans och klamrar oss fast vid hästen, måste den bära oss på framdelen för att inte tappa balansen. Då sänker hästen ofta också ryggen, och så kommer ryggproblem, kotledsinflammation etc

Ibland kan det vara så att hästen byggt upp en felaktig muskulatur eller att hästen inte förstår sin ryttare, eller helt enkelt inte litar eller ställer upp på ryttarens önskningar. Hästen kan då ignorera signalerna som ryttaren ger. Hästen kan t ex vara avtrubbad genom alltför många år av felaktig ridning, och att den får alldeles för många otydliga signaler från ryttaren. Ofta beror problemen på att hästen inte lyssnar på sin ryttare av olika anledningar. Därför är jag noga med att påpeka att balansen och lösgjordheten börjar på marken, genom att häst och ryttare lär känna varandra, genom respekt och kommunikation. Först när hästen lyssnar och är avslappnad kan den bli mottaglig för att ta in signaler från ryttaren. 

Genom att öva balans, fokus och förståelse för hjälperna både på marken och på hästryggen så kommer vi åt de problem som uppstår när vi sitter på hästen.

Träning av ryttaren 

För ryttare ser jag 4 steg som måste utvecklas och fungera för att träningen av hästen ska bli bra :

  1. Kroppskontroll. Ryttaren måste skaffa sig kontroll över sin egen kropp och där ingår även balansen. Om ryttaren inte har balans så kommer inte hästen att vara i balans. Om ryttaren inte kan kontrollera sina kroppsrörelser kommer han eller hon automatiskt ur balans, dessutom kommer den inte kunna ge rätt hjälper. Lär dig använda alla kroppsdelar oberoende av varandra, och lika mycket på varje sida
  2.  Medvetenhet. När ryttaren väl har funnit en hygglig kroppskontroll kommer förmågan att använda sin kropp rätt bero på medvetenhet. Ryttaren måste bli medveten om vilka signaler hon ger, och även bli medveten om hur och om hästen svarar på signalen. Sitter du och tjatar med skänkeln? Bli medveten om det, så kan du göra något åt det.
  3.  Timing. När ryttaren har kroppskontroll och är medveten om vad hon gör med sin kropp och vilka hjälper hon ger, så kommer timingen bli allt viktigare. Timing att både ge en hjälp, och korrigera hästens svar på hjälpen om den inte svarar rätt. Om du ger signalen 0,5 sekunder för sent, så är det för sent! Dessutom så innebär timingen också förmågan att kunna läsa och avgöra vad som är rätt hjälp vid rätt tillfälle.
  4. Tydliga avsikter. Det finns ett ordspråk som säger " om du inte vet vart du ska är ingen väg den rätta". Sant, men jag vill även tillägga " om du inte vet var du är hur ska du då kunna ta ut riktningen dit du ska". Oavsett om du rider på en ridbana eller i skogen så ska du ha en plan. En velig ryttare skapar en osäker häst. Bestäm exakt vilken väg du tänkt rida och rid den! Det ska inte vara ungefär rätt utan exakt rätt. Även om hästen inte gör precis som du tänkt så ska du som ryttare göra allt för att hästen ska ta den väg du bestämt. För att få det måste du ha en plan med hur och var du rider. "Koner" är ovärderligt hjälpmedel för att se att vägarna rids rätt när du är på en ridbana - sätter du ut koner att rida runt tvingar du dig själv att välja väg...

Träning av hästen 
All min undervisning bygger på att se ryttare och häst i ett samspel och utifrån det analysera vad man ska träna på eller förändra. Detta innebär att ryttaren måste tränas före hästen. Hästen är ryttarens spegel, därför bör man rannsaka sin ridning och sitt förhållande till hästen för att kunna förbättras som ryttare tillsammans med sin häst. Målet i min ridning såväl som undervisning är att ryttaren ska känna sin kropp, förbättra sin sits och därigenom kunna rida sin häst med lättare och lättare hjälper. 

Jag har några huvudprinciper:

  • den första är att om något inte fungerar så backar jag tillbaka till den punkt där det fortfarande fungerade.
  • den andra principen är att om hästen gör rätt så får den belöning genom att trycket upphör, om hästen går emot får den göra något jobbigare (förutsatt att jag är säker på att hästen förstått hjälpen, vilket ofta inte är fallet...)
  • den tredje handlar om att få ryttaren konsekvent. Detta uppnås genom att bli medveten om hur vårt beteende påverkar hästen- vill du rida konsekvent och med lätta hjälper så handlar det om att hela tiden rida med fokus - d v s vara medveten om dina signaler och hur hästen svarar på dem.

Oavsett om du skrittar i skogen eller tränar tölt på ridbanan så ger du hästen information som den antingen svarar eller reagerar på! (Svar = hästen lyssnar och försöker göra som ryttaren ber. Reaktion = hästen reagerar på signaler som du omedvetet ger den)

Min strävan är att mina hästar, mina elever och deras hästar ska må bra genom ett konsekvent ledarskap och genom samarbete!