Tankar om bett

Jag får ibland frågan om vilket bett som är bäst och vilket bett hästen ska ha. Jag brukar inte kunna svara på den frågan om jag inte sett hästen eller hur du rider den. Jag ska förklara varför:
Alla hästar ser olika ut och har olika bakgrund i hur de blivit utbildade. Detsamma gäller för oss ryttare. Vi har olika händer, olika känsla i vår hand, vi är olika stilla och vi har fårr olika utbildning i hur vi ska hålla i tygeln. Därför kan ett bett som passar ett ekipage utmärkt vara en katastrof om du t ex byter ryttare. Huvudprincipen är att ett bett blir inte skarpare än den hand som håller i det!
Det innebär att ett rakt gummibett, som är ansett som "snällt" mot hästens mun kan bli skarpt och otäckt i en hand som rycker och sliter, eller har svårt att vara stilla. Och ett stångbett (som många har åsikter om och inte gillar) faktiskt kan vara snällare och bättre för hästen om ryttaren klarar att hantera det, eftersom stångbettet uppmuntrar till att rida försiktigt och med små signaler om den som håller i det rider med förstånd.
generellt så tycker jag att om hästen är torr i munnen, har svårt att komma igång och tugga, så kan man hjälpa den genom att ge den ett bett som stimulerar lite mer salivutsöndring (självklart så handlar det oxå om att få hästen att förstå bettet och göra den mer ridbar, så brukar tuggandet komma, men nu pratar jag bett isolerat). Ett sånt bett är t ex ett tredelat bett, gjort av svartstål med kopparmittdel, detta bett är varmare och hjälper då hästens salivavsöndring. Ju torrare mun, desto mer "bling" kan det vara på bettet.
Om hästen tvärtom är orolig i munnen, så är det bättre med bett som ligger så stilla som möjligt. Raka bett, kanske med parerstänger som får det att ligga mer stilla i munnen.
Det viktigaste är dock att se till att utbilda både hästen och sig själv i hur bettet ska hanteras. Att hästen är orolig i munnen, eller torr, kommer sig ju av någon anledning. En rå unghäst har sällan problem med bettet om den får vänja sig försiktigt och gradvis. Det är när vi börjar mixtra med bettet och tygeln och ställa krav som hästen inte förstår, som problem uppstår.
Vill du veta hur hästen gillar ditt bett och din hand? Ta bort nosgrimman! Om hästen då reagerar på varje försök att ta i tygeln med att gapa, så har du antagligen en hand som antingen tar för hårt eller som hästen inte förstår.