Träning av framåtbjudning

nu har jag pratat väldigt mycket om avslappning eftersom jag möter många hästar (och ryttare) som har svårt att slappna av. Ibland är dock problemet det omvända: hästen är för avslappnad, det vill säga den bjuder inte fram.
Idealet är en häst som går framåt av sig själv, att den har en egen motor. Det ska vara som att trycka på en knapp " nu startar den här gångarten/tempot" och sen ska hästen hålla det tills ryttaren ber om något annat. Men hur många hästar är så?
De flesta hästar har nån sorts grundbeteende som är antingen villigt framåt eller hellre lite lat. Båda beteendena kräver jobb och konsekvent ridning för att komma till idealet, d v s hästen som går fram exakt i det tempo ryttaren önskar.
Hur man kommer dit är en hel vetenskap och egentligen allt som jag skriver om handlar om. Att kommunicera osynligt med sin häst. (Mitt mål är ju samlad ridning på hängande tygel, och då krävs att min tanke och idé blir hästens tanke och idé).

Dock så finns det ju saker man kan göra på vägen. Det här inlägget ska handla om hur man tränar på framåtbjudning. Har du en lat häst, eller en häst som lärt sig att inte bjuda fram av olika anledningar så går det att träna bort. En av de första islandshästtränarna jag red för sa när jag sa " men den här hästen har ju inte så mycket vilja" att " viljan kan man träna. det är viktigare vilka förutsättningar den har i gångarterna".